#24 Once again late at night

Once again late at night är en låt av Laakso. Det kanske framför allt är fjortonåringar som lyssnar på Laakso nu, fan vet jag, men jag tycker att de har gjort ganska klockrena låtar. Och flera av deras låttitlar är klockrena, som denna. Det är sent och jag har kommit hem. Från någon slags... utekväll... Och jag träffade återigen min granne och klasskamrat från lågstadiet på bussen och kom att tänka på denna låttitel.

Jag vet egentligen inte varför jag skriver, jag antar att jag behöver det. Så det här är inget blogginlägg med någon form av pretention, tyvärr. Det var väl inte det här jag skapade bloggfan för men vem i helvete bryr sig. Jag kom hem för... vad kan det ha varit? En kvart sedan? Något sådant.

Jag har tänkt väldigt mycket på varför man gör vissa saker. Om man frågar "Varför?" till en mycket god vän till mig är hans standardsvar "För att jag kan." Till en början tyckte jag att det var ett sätt dåligt svar, det är liksom inget hållbart argument. Men jag har väl så småningom kommit fram till att den underliggande orsaken till flera av ens handlingar, i varje fall mina, till syvende och sist handlar om att jag kan. Det är fortfarande inget hållbart argument men det är en... orsak, en anledning, en förklaring.

Exempelvis, varför gör jag följande när jag kommer hem vid tvåtiden och är rätt full?: Jag tar lite mer vin, en cigg och sätter mig på min balkong och dricker och röker. För att jag kan. Sedan är det självklart att det inte är hela förklaringen, men det är nog en del av den. Jag vet inte vad jag vill komma fram till, men kanske att man gör en del dumma saker för att man kan helt enkelt. Och sedan slipper man liksom tänka på den egentliga orsaken. Kanske samma med cykelhjälmsfrågan. Eller nej, fan, det kan inte stämma. OCh nu kommer jag komma in på detta med självrespekt igen men det orkar jag inte för vem fan har helt och hållet sådan respekt för sig själv... Nu vet jag inte vad jag skulle skriva. Fan.

Jag är ganska full, det är sant. Men inte så full att jag inte korrigerar de flesta av mina stavfel för gör jag inte det så har det gått jävligt långt, det vet alla jag känner att får de ett sms där det står fel ord för att jag skriver i t9 och inte ändrat till rätt ord så är jag jävligt full.

Haha! Kanske borde man alltid skriva när man är full, kanske är det då man har full tillgänglighet till sitt inre eller något. I alla fall insåg jag något idag när jag blivít tillräckligt onykter: Det jag skrev om i inlägg #22 att jag inte hunnit ikapp mig själv eller vad fan det var, jag tror att det kan ha handlat om att jag har varit full när jag upplevt de flesta av de ögonblick som... förändrat något eller jag vet fan inte hur jag ska uttrycka det, men ja, i alla fall det som jag ligger och tänker på när jag inte kan sova. Jag sa det till en av mina närmsta vänner, vi kan kalla henne m, och hon sa att jag borde skriva det så nu gjorde jag det. Fyihelvete vad tragiskt. Men nu är mina pengar slut, skulle tippa att jag har cirka fem spänn på kortjäveln. Tragiskt, ja, men jag har väl haft kul ikväll tror jag.

Jag tror inte att jag ska skriva mer, det kommer spåra ur så att säga. Men jag tror att jag återigen behöver få ur mig följande fråga (jag har ställt mig den många gånger och det kanske egentligen, i jämförelse med andra, inte är berättigat men varför ska jag jämföra mig med andra? Man utgår väl ändå från sig själv, framför allt? Jag tror ändå på den existentiella idén om att upplevelsen av existensen är synnerligen objektiv): Vad fan håller jag på med? Hahahahahahahahahah! Livet är ändå en jävla fars!

Puss