#46 Att inte hinna med

Fascinerande hur jag upplever att jag inte hinner med mitt eget liv, jag använde häromdagen en slags metafor när jag pratade med min vän m som gick ut ungefär på att det känns som om mitt liv bara rör sig snabbare och snabbare i en för mig fullkomligt okänd riktning och det ända jag kan göra är att krampaktigt försöka hålla mig kvar med en hand som snart kommer att tappa greppet. Ganska dramatiskt kan tyckas men just då kändes det verkligen så.

Men för att komma till det verkligt intressanta, hur kan jag fortfarande, efter att ha haft två dagar av ingen som helst aktivitet (för att försöka komma ikapp vad det nu är jag försöker komma ikapp), efter att verkligen ha satsat på att inte göra något alls fortfarande känna att jag inte hinner med, fortfarande stressat och andfått känna krampen i mina stela fingrar? Samtidigt som jag känner stressen växa i mig för varje sekund av en enda anledning: att jag inte utnyttjar tiden maximalt.

Kanske borde jag tänka om på flera plan, kanske borde jag värdera saker och ting lite annorlunda. Och kanske borde jag vara glad över att mina pengar nu är slut så att jag inte kan gå ut på tre veckor. Det kan hända att det kommer att visa sig vara rätt bra för mig.

Puss