#70 Betraktelser från ett hörn

Ett fik i Stockholm (mysigt och med trevlig personal), några veckor sedan, 23:e november för att vara exakt, och klockan var runt halv fem på eftermiddagen:

"Fashion i Norrköping" - fragment av diskussion mellan två killar i 17-årsåldern, den ena i en stor fåtölj med ryggen åt mitt håll, endast en sko synlig. Den andra, vänd hitåt: blond, kortklippt, "hipp" frisyr med kort på sidorna plus liten kalufs. Stora svarta glasögon, retromodell, sådana som varenda jävel med konst- eller mode- eller mediapretentioner springer omkring med, svartklädd. (Någon slags likhet med S, ansiktsdragen, något obestämbart.)
Att titta på folk. Betraktaren, hon i hörnet, prettot som sitter själv, i en pluffsig brun fåtölj, med pennorna och blocket, en kopp svart kaffe. "Svår" bok (The Golden Notebook) och kort rött hår, svart stor halsduk.
Att titta på sig själv utifrån. Försök till självdistans.
Ljudbilden lite som en skolmatsal men atmosfären så fundamentalt annorlunda så det är inget... problem.
Ett kritiskt förhållningssätt är nödvändigt i alla avseenden. Lika svårt som det är att minnas det, lika svårt är det att bortse från det.
Fashionpojken i glajor tänker inte toffla sa han och nu pratar han om någon som är "lössläppt" men som han inte tycker är "så attraktiv. Attraktion - något av det mest svårbegripliga och... suggestiva. Fysisk attraktion och mental attraktion, båda lika oförutsägbara. Den fysiska attraktionen för **** består tyvärr, det är nu mer eller mindre uppenbart. Förträngning är ju emellertid en klassisk, mycket vanlig försvarsmekanism men dess effektivitet är diskuterbar (och således också mycket omdiskuterad. Detta samband - mellan vad som kan/bör diskuteras och vad som faktiskt diskuteras - verkar dock inte gälla alla ämnen, religion är ett tydligt exempel).
K gav mig en fin komplimang igår och glädjen finns kvar som en varm gegga i magtrakten, den flyter runt och samlas då och då och slår till med full kraft.
"Ett glas vin och en mojito så är man astaggad" - Glasögonkillen.
Word.

-

Det var då det. Idag var jag där med A från min skola och det är märkligt hur lätt det är att umgås med vissa människor man inte känner. Win! som A skulle ha sagt. Kanske blir allt bättre snart, det verkar nästan vara på väg åt rätt håll. Jag ska ta mig i kragen och kirra biffen, alla mina kragar och ett tusental biffar.

Puss