Jag har ett lite lustigt krav på mig själv som jag är helt övertygad om hänger ihop med min allmänna prestationsångest (jag har prestationsångest för nästintill allt jag gör, om än av olika mått). Detta krav handlar om att jag varje dag måste uträtta något konstruktivt för att inte dagen ska kännas meningslös och jag inte ska känna mig så exceptionellt illa till mods när nämnda dag är till ända och jag ska krypa ner i min mysiga säng för att, om jag har tur, få tillräckligt med sömn för att känna mig pigg och utvilad följande dag. Samma saker har under hela min skoltid gällt loven. Om jag inte uträttat tillräckligt mycket konstruktiva ärenden under ett lov får jag ångest och det känns som att jag spiller den tid jag tilldelats här på jorden (detta problem bör dock vara ur världen nu då jag inte kommer att ha några fler lov för jag har jävlarimig tagit studenten nu. Ha!).
Men vad ser jag då som konstruktivt? Och vilka handlingar är totalt meningslösa och waste of time och ger mig nästan dåligt samvete gentemot mig själv för att jag lagt energi på dem? Jag kände av någon för mig hittills (eftersom jag inte går i psykoanalys) okänd anledning att jag måste konstruera en liten lista.
Exempel på saker jag gör som är konstruktiva:
- Måla och teckna
- Sy något (helst användbart, typ ett klädesplagg)
- Skriva (vad som helst faktiskt, en liten dagbokstext eller något annat mussligt gills)
- Uppdatera bloggen
- Se en film jag inte har sett förut
- Läsa en bok som jag länge tänkt att jag ska läsa
- Städa
- Träffa eller höra av mig till en vän jag inte har träffat på länge
- Trycka ett spexigt tryck på en tröja som jag verkligen vill ha
- Kolla arbetsförmedlingens platsbank och söka jobb
Exempel på saker jag gör som inte är konstruktiva:
- Måla naglarna
- Sminka mig överdrivet noggrant trots att jag inte ens ska någonstans
- Äta frukost i tre timmar
- Lägga patiens jättelänge för att Harpan fanimig nästan aldrig går ut
- Se en film jag sett sjuttiofem gånger förut
- Läsa Harry Potter
- Rensa bland mina kläder utan att lyckas och lägga tillbaka allt som det var från början
- Inte kunna bestämma mig för vad jag ska ha på mig trots att jag inte ens ska någonstans
- Trycka ett spexigt tryck på en tygbit bara för att se hur det blev och sedan slänga tygbiten
- Sitta och stirra in i väggen eftersom jag är rastlös och apatisk på samma gång och inte vet var jag ska göra av mig själv
Alltså, har jag under dagen lyckats att uträtta något av det som står i den övre gruppen så kan jag sova gott (eller i alla fall slippa ett gäng obehagliga känslor), men har jag bara ägnat mig åt saker ur den undre listan och annat som inte ens är listat här så har jag helt sonika misslyckats med min dag. Det här är ett väldigt jobbigt krav att ha på sig själv, att hela tiden tycka att man ska uträtta saker, saker av vikt så att säga, men å andra sidan, ibland undrar jag om jag skulle göra något överhuvudtaget om jag inte hade det... anspråket. Så kanske är det inte helt av ondo. Som det mesta. För det vet ju varenda en att det sällan är svart eller vitt, mestadels är saker lite sådär charmigt grådaskiga.
Puss
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar